Faller

Jag faller sönder i en allt snabbare takt , den utväg som börjar göra sig gällande är döden ännu en gång. Jag orkar inte mer jag kvävs under alla krav här. Enligt Phoenix så är det nu 2.5 mån sedan jag sist var i Örebro, jag vet inte inte längre jag har tappat tiden totalt . Jag andas men bara hjälpligt. Det kvittar att jag vill leva när jag inte orkar. Jag vill inte vara såhär jag vill må bra, jag vill leva men vad ska man göra när kraven kväver allt liv? Det som inte syns finns inte, det är vad jag lever efter för tillfället

Den enda ljusglimten är nu min praktik, jag gå dit och känna för att gräva ner mig i en lövhög, men så fort jag kommer innanför dörrarna så möts man av leenden och vänlga ord som är som balsam för själen. Två veckor till med underbaraste människorna, ni mina änglar om än med brutna vingar. Tack för att ni delar med er av er vardag, det gör mig glad i hjärtat att ni vågar och är stolta för dem ni är. Ni får mig att våga vara annorlunda. Tack!