Vem orkar med en person som rasar som en rad med dominobrickor? Vem ser den sårade själen bakom ilskan som gnistrar? Vem håller kvar, håller om när personen faller? Det är ingen som förstår när dominobrickorna börjar falla Det är ingen som ser tårarna som rinner Det är ingen som håller kvar, håller om Just nu önskar jag en famn att krypa upp i, en famn som bara håller kvar när jag försöker fly, en famn som tvingar mig kvar tills jag lugnat mig. För ja jag har ett temperament, ett helvetes temperament när jag väl exploderar, men vägen dit är, lång för jag blir inte arg så lätt och sedan faller jag, handlöst. Då flyr jag jag flyr för att inte visa mig svag, det är få i min närhet som sett mig gråta, för det är en svaghet jag inte tillåter mig att göra |
torsdag 20 maj 2010
Vem orkar?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar