Små steg

Lycka är att vakna sin älskades famn och inse att man tillbringat allt för många timmar i sängen (igen) utan känna tvånget är att gå upp. Känna hans lugna andetag i nacken, känna hur lugnet infinner sig och allt känns bra.
Jag kan inte fatta var du varit hela mitt liv, för med dig känns det så naturligt att bara vara.
Saknar dig något så vansinnigt när jag är i från dig, och varje gång jag måste lämna dig på tågstationen dör jag en smula inombords. Kan sitta i timmar med dig, utan att det blir långtråkigt.
Du har förtrollat mig.

 Känns som dygnets alla timmar räcker inte till när vi är tillsammans, för 4 månader sedan hade vi knappt träffats men jag visste att jag ville träffa dig igen innan du åkte hem första gången.

För 9 månader sedan  hade vi knappt pratats vid men nästan för fösta gången vi satt själva i kanalen på ts, så visste jag att du var en person som jag ville lära känna närmre.

Är så oerhört glad att vi träffats och att det funkar så bra för oss på alla plan- du får mig att våga hoppas på en bättre värld.

Älskar dig min underbaring <3 br="">