Jag vet att du inte har tillgång till min blogg för jag har själv valt att ha det så, dessutom känns det bäst att du inte vet hur jag känner/tänker det får vi ta när jag kommer upp helt enkelt om det blir läge och tillfälle för det. Jag vet att jag älskar dig men jag vet också att jag kommer inte slåss för att ha dig kvar. Du kommer antagligen hata mig för det. Jag förstår inte varför du sa som du gjorde och skyller på att du inte kan vara ihop med en sån som mig. Smärtan i min själ är obeskrivlig, det känns som jag förlorat någon som kommit mig lika nära som 'min lilla storasyster'. Ja henne har jag förlorat och jag vet att hon är i himlen, och att en dag kommer hon och jag att ses igen.
Du tror inte att jag har en tro på Gud, men har du sett bakom masken? I mina ögon har du bara sett den fasad jag visat upp, 'den där hedningen'... Men vet du att när det är riktigt jobbigt och livet känns som värst så vänder jag mig till Gud, visserligen går jag inte i kyrkan så ofta men jag anser att Gud finns även ute i naturen, det är trots allt Hans skapelse..
Skulle jag väl gå till kyrkan så går jag inte på en gudstjänst utan jag går mitt i veckan och tänder ett ljus för min änglasyster och ett för hennes familj. De behöver stöd och veta att man finns för dem, även om jag inte träffar dem så ofta längre. Vet du hur jobbigt jag tycker det är att träffa dem, för jag ser sorgen bakom masken. Jag kan ana att tårarna inte är långt borta. Ingen av dem i den familjen tror på Gud, eller går i kyrkan längre för att de anser att Gud svek dem när Han lät deras älskade dotter dö.
Du säger att älska varandra i nöd och lust är det lättaste man kan göra men vilkorslös kärlek till någon om det är Gud eller en medmänniska är det långt ifrån lätt. För alla har vi behov som behöver bli uppfyllda, vare sig det är fysiska eller psykiska behov. Att leva med en person och acceptera hans eller hennes mörka sidor stärker kärleken.
Att vissa människor får en andra chans i livet beror på att de inte lärt sig sin läxa, skulle man då ta självmord eller dö innan man lärt sig den läxan så återfödds man, och får bakläxa. Jag tror att det är vissa saker som man 'ska' kunna innan man får en chans att gå vidare mot himlen. Andra som lever en kort tid här på jorden, har lärt sig sin läxa men vill ändå återvända hit för att sprida glädje en kort stund.
Jag hade tänkt att detta inlägget inte alls skulle bli så långt som det blev men den ena tanken ledde till den andra och det tog liksom inte slut på tankar och tur är väl det? Det känns som denna bloggen är mer seriös än vad mina tidigare dagböcker och inlägg på diverse olika communiys är.. Du har lärt känna en liten del av mig enkeli, och resten kommer vara ett mysterium för dig för jag kommer att kapa banden till dig.. Det är inte många dagar kvar tills vi troligtvis aldrig mer hörs av. Jag kommer hämta mina grejor och lämna det som är ditt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar