Ibland undrar jag om det är värt det, värt alla missförstånd, alla tårar, all ilska.. Känns inte som det är det just nu trots att jag älskar honom, så känns det inte som han förstår. Känns så meningslöst att ens försöka få honom att fatta.. Jag kommer trroligtvis aldrig få se hur han bor, träffa hans bekanta är det då värt att kämpa för att få det och fungera??

Det känns som allt ska ske på hans villkor eller så sker det inte alls. Är det då värt det??