Är nere och kan inte sova, borde verkligen föröka då jag har 100 saker som borde städas osv inför påsken. Känns bara så jäkla tråkigt att vi ska bråka om en sån här skitbagatell.. Jag vill inte bråka, jag vill inte ha bråk, ändå bråkar vi om den här jävla bagatellen.... Jag orkar bara inte mer, jag ger upp. Han får som han vill, jag kommer inte upp trots att det är en sån sak som är viktig för mig.
Jag blir så jäkla ledsen över att han inte fattar att det är en sak som betyder något för mig. Har mest lust att rulla ihop mig till en boll o gråta, men vad gör man när det inte finns några tårar kvar?
Känns så meningslöst att ens försöka få honom att förstå, jag har fattat att jag inte får komma upp innan han städat... Ändå städar han inte, det får mig att fundera på om det finns någon annan i bilden som han inte vill att jag ska veta om, eller om jag inte betyder något för honom... Så kan det vara förstås, jag är trevlig o ha bara han får lite sex när det passar honom... Hemsk jag är..
Jag älskar honom så in i helvete och vill inte förlora honom men jag vet inte om känslorna är besvarade.. Sinnet är fullt av tvivlel som sakta äter upp mig inifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar